Idag har det varit en halvtung dag. Om man kan kalla det så. Den har varit bra men jobbig.
Jag har gjort ett förlustdiagram ihop med samtalsterapeuten. Egentligen skulle jag gjort det innan jag kom dit men min älskade Pussel kom och ville kela när jag skulle göra det och då prioriterade jag katten ;) Inte ofta hon vill kela så mycket frivilligt, bäst att passa på när det händer!
Att göra förlustdiagrammet var otroligt tungt. När jag tittade på det när det var klart tänkte jag: Men herregud, har JAG gått igenom allt detta??? Hur kan jag fortfarande stå upp?? Tårarna rann. Jag insåg att jag är såååå sjukt mycket starkare än jag trodde! Det gäller nog alla oss människor. Men vi inser det inte förrän vi är tvingade att ta fram den styrkan. Den inre styrkan. Jag fick också en annan insikt. Det är inte konstigt att min mage är uppochner och utochin. Min kropp säger helt enkelt ifrån att nu får det f*n vara nog.
När diagrammet var klart kändes det faktiskt mycket bättre. Nu VET jag vad det är som är tungt. Det är inte längre bara en känsla att det är för mycket. Nu har jag skrivit ner allt som hänt. Tror det var riktigt bra att få det på pränt.
Har varit och klättrat nu ikväll med Karl och Dan. Det var skönt att få köra ur kroppen lite. Länge sedan sist! Klättringen gick inge vidare men körde lite styrka också så nu är jag sådär härligt trött i kroppen som man är efter ett ordentligt pass. Kommer nog ha rejäl träningsvärk imorgon! =)
Imorgon ska jag börja jobba igen, dock halvtid. Jag har en mängd blandade känslor inför det. Det ska bli skönt att försöka bli lite normal igen. Men samtidigt är det extremt skrämmande! jag har inte jobbat på 2 månader. Hur kommer min kropp att ta det? Vad ska jag göra? Mitt arbetsprov är avbrutet och att gå tillbaka till line är uteslutet. Har ingen aning om var jag ska ta vägen imorgon. Går väl dit så får vi se vad som händer.
Nu ska jag försöka sova så man orkar med någorlunda imorgon.
God natt och kram till er!
